Våra innovationsprojekt

Bildigenkänning av begagnade varor

Att återanvända en sak är betydligt miljövänligare än att återvinna materialet och tillverka nya saker. Det är därför viktigt att öka återanvändandet så långt detta är möjligt och på så vis minska den miljöpåverkan som uppstår vid nytillverkning.

Det är aktörer som Röda Korset, kommunens “Returbutiken” m fl som möjliggör en stor del av återanvändande av saker genom att ta emot och sälja/förmedla dessa saker.

Men ingen aktör har en digital förteckning över de saker man har till försäljning. Bristen på en digital förteckning gör det omöjligt att ha en webbshop eller att distribuera saker mellan olika återvinningsaktörer för att skapa attraktiva paket av relaterade saker, t ex bord och stolar. En digital förteckning skulle användas för att öka servicen för kunder som hemifrån kan se vad som finns till försäljning utan att behöva hoppa på bussen/cykeln och fysiskt resa till affären

Personalen som hanterar produkterna är ofta personer som är praktikanter och har ibland fysiska eller sociala funktionshinder. Vissa kan också ha en begränsad förståelse för det svenska språket och erfarenheten av att använda digitala enheter och system varierar.

Genom att skapa ett system som är anpassat till personalens behov och som automatiskt via bildigenkänning skapar en digital förteckning över de varor man får in till försäljning kommer detta att leda till ökad försäljning av begagnade varor och därmed kommer den totala miljöpåverkan att minska.

Kort video som beskriver prototypen

Länk till  repository på Github (projekt Ditåt)

Antalsräkning av besökare till mindre event på landsbygden

Årliga events, t.ex. “Storumandagarna”, äger rum på landsbygden. Dessa händelser/platser är av stor betydelse för landsbygdsekonomin och områdets allmänna attraktivitet. För att dessa händelser ska kunna överleva och till och med växa finns det ett behov av data som kan användas för att förstå vem besökarna är, vilka av de händelser som finns tillgängliga de uppskattar, trender (är människor trött på Langos?). Arrangörerna, ofta en lokal idrottsförening, kör verksamheten med väldigt få data. Bättre data skulle minska risken för beslut som gör att eventet mister i attraktivitet.

Tanken är att ta fram en kostnadseffektiv plattform som ger nya data till arrangörerna. Dessa skulle kunna få information om antalet besökare r som identifierar besökarnas hemstad via bilarnas registreringsskyltar och data från tolkningen av olika besökarnas smak baserat på deras faktiska beteende. Tolkningen av data kan med tiden dra nytta av kombinationen av data som fångas in med denna lösning och olika öppna datakällor, t ex SMHI:s väderinformation.

Ofta pratar man om “Smart Cities”. Detta skulle vara ett sätt att bygga en “Smart Countryside”. Detta system skulle öka sannolikheten för att händelser i glesbygdsområden överlever och utvecklas och vara ett konkret sätt att bidra till social och ekonomisk hållbarhet och digital integration av landsbygden.

Inom ramen för detta arbete testades tre sätt att räkna besökare. Dessa var tömning av mobilmastdata, mätning av kontaktförsök via wifi/bluetooth från besökares mobiltelefoner samt användande av bildigenkänning där man med hjälp av ett neuralt nätverk identifierade förekomsten av en människa i videoströmmen, deras ålder och deras kön. Bilden tolkades i farten utan att lagras. På så sätt undviker man problem med GDPR. Efter kontakt med datainspektionen bedömdes detta vara “en ovanligt begåvad fotocell”. Den sistnämnda varianten var en innovativ lösning som togs fram inom projektet medan det i övriga fall handlade om att testa ifall dessa typer av data var till nytta för arrangörer av små event..

Mer information

Länk till  repository på Github